När man tror man har allt under kontroll

Som jag skrev tidigare så ska vi till Åland på Mickes morbrors 60-års kalas nästa veckoslut. Jag har levt i den tron att vi har allt under kontroll dvs vad vi ska sätta på oss. Vi vet inte vart vi ska på kalas vi vet endast att vi ska befinna oss i Västra hamnen kl 14.10 på lördag och att en övernattning bjuds vi på, det är allt! Vi har dock tagit för givet att eftersom det är 60-års kalas så är det kostym som gäller men häromdagen så fick vi höra att klädseln inte skall vara kostym men inte heller crocs och skjorts. Jag behövde inte ens kolla klädskåpen utan visste genast att Micke och Rasmus inte har något att sätta på sig. Svor nog lite, här hade vi köpt hela munderingen åt Rasmus till konfirmationen och han skulle ha varit så fin i sin kostym.

 

Sen var det följande problem. Vi jobbar alla och har olika turer så det fanns inte så många dagar att välja på för en stadsresa. Visste också av erfarenhet att det inte är en god idé att fara till stan den dag då Micke kommer hem från jobb. Kombinationen av att ha sovit för lite och inte tycka om att fara till stan gör att förutsättningarna för en lyckas stadsresa är lika med noll.

 

Så igår efter kl 17 då jag stängde butiken så for vi hela familjen (+  Rasmus en kompis) till Mylly. Rasmus var definitivt inte intresserad av att prova kläder. Har ju sedan tidigare konstaterat att det är bäst om jag och Rasmus far på tumis till stan när han ska ha kläder men det fanns det inte tid till nu. Gott och väl, vi hittade ett par jättefina mörkröda chinos i JC. Priset var också super 10€ för ett par byxor som hade kostat 55€. Efter att ha provat 3 olika storlekar så var byxproblemet löst. Därefter hittade vi även skjorta och skor åt Rasmus samt en skjorta och skor åt Micke. Fick dock fungera som medlare mellan far och son. Humöret är inte på topp på ingendera eftersom ingen av dem gillar att gå i stan, men relativt smärtfritt gick det.

 

Väl hemma packade vi upp kassarna och jag tänkte tvätta upp Rasmus byxor direkt. De var lite för långa och måsta kortas av och då brukar jag tvätta dem först en gång om de skulle råka krympa. Det var då jag upptäckte det......JAG HADE TAGIT HEM FEL STORLEK PÅ BYXOR!!!! Tror jag bestämt vann min pappa (som är bra på att svära) med den radiramsa som jag radade upp!

 

Nåväl, idag ringde jag till JC och det fanns fortfarande kvar ett par byxor i rätt storlek och de lovade hålla dem till lördagen dvs i morron. Då får Emilia ta upp byxorna till jobb. Micke kommer från Ekenäs och kurvar in via Kimito efter byxorna och far och byta dem till Mylly.

 

Idag är alla i familjen på jobb. Jag är i Cozy Villa. Hyresvärden håller på och lagar jordvärme och det är nu tredje dagen som det borras utanför vår butik. Idag har de flyttat maskinerna ännu närmare butiken och ljudet är minsann öronbedövande. Jag måste ju ha fönstren upp i butiken eftersom vi inte har någon AC utan förlitar oss på KD (korsdrag) så man hör knappt vad man tänker idag.

 

 

Så här kände jag mig...... (bild lånad från nätet)